Gruvbolaget LKAB ansöker om att få bygga ut sin produktion i Kiruna. Bolaget har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken att öka sin produktion av pellets i Kiruna från dagens tillåtna 14,8 miljoner ton till 16,2 miljoner ton. Ansökan kommer att prövas av mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt.

Produktionsökningen ska genomföras i befintliga verk genom en effektivisering av processerna, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Malmöpolisen har hämtat in tre män som samtliga kommer delges misstanke för mordet på en 44-årig man vid Dalaplan i Malmö i september. Männen är 20, 21 och 28 år gamla.

Det 44-åriga mordoffret hittades i sin lägenhet sedan polisen larmats om skottlossning den aktuella septemberkvällen. Han avled senare på sjukhus. Vittnen ska ha sett två personer lämna platsen på moped.

Polisen vill i nuläget inte lämna ytterligare information om fallet.

Tyskland inför hårdare straff för dopningsförseelser. De som dopar sig riskerar fängelse i upp till tre år.

Lagen ska införas nästa år. Lagen innehåller ett maxstraff på tio år för dem som förser idrottare med dopningssubstanser.

Det insläppta målet mot Hjørring kan bli kostsamt för Rosengård, trots segern på hemmaplan med 2-1. Men som tränaren Markus Tilly konstaterar:

Fotbollsgalaprisade anfallaren Anja Mittag är den som oftast brukar göra Rosengårds mål. På Hjørrings hemmaarena i Ålborg väntar naturgräs, till skillnad mot konstgräset på Malmö IP.

Örebro bättre

TT: Hjørring spelar ju varje år i Champions League, hur bra tycker du att de är om du skulle jämföra med damallsvenskan?

TT: Vad är skillnaden?

TT: Vad tror du om era chanser?

Reste i tid

I Rosengård rasade man efter den njugga behandlingen i fotbollsgalan.

Linköping var inte ens med i Globen i måndags. Laget var redan på väg till Perm vid Uralbergen i Ryssland. Detta för att tackla tidsskillnaden på fyra timmar.

Trots att Linköping fick sin amerikanska målvakt Katie Fraine frilägesutvisad och var en spelare kort i en halvlek så blev det storseger hemma och ett ypperligt returläge.

Den svårt sjuke serbiske ultra-nationalisten Vojislav Seselj anlände på onsdagen till Belgrad efter att ha släppts av FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY). 60-årige Seselj är svårt cancersjuk och släpptes av domstolen i Haag för att kunna få behandling mot sjukdomen hemma i den serbiska huvudstaden.

Seselj möttes i Belgrad av en en folkmassa på över 1 000 anhängare som ropade "Vojo, Vojo. Seger, Seger!". Seselj kallade president Tomislav Nikolic och premiärminister Aleksandar Vucic för förrädare.

Vojislav Seselj har suttit häktad i Haag och är anklagad för en rad krigsbrott, bland annat mord och tortyr, som han ska ha gjort sig skyldig till under krigen i Kroatien och Bosnien. Den nationalistiske ledaren inställde sig själv till domstolen 2003 och en rättegång inleddes. Den avslutades i mars 2012 men tribunalen har fortfarande inte fattat ett beslut.

Snart är det dags för niondeklassarna att välja vilken gymnasieutbildning de vill börja till höstterminen. Det finns många faktorer som påverkar hur valet görs, enligt en analys som Skolverket gjorde år 2012.

Social bakgrund, kön och etnicitet lyfts fram som påverkande faktorer. Till exempel tenderar ungdomar från högre socialgrupper att välja utbildningar som leder till högre studier och killar väljer i högre utsträckning yrkesförberedande program.

Skolverket hänvisar också till studier som lyfter fram gymnasieskolan som ett sätt för ungdomar att hitta sin plats och identitet. En del ungdomar upplever att de "passar in" på en del program men inte på andra. Då väljer de en skola utifrån vilka de är eller uppfattar sig vara, snarare än utifrån hur de presterar skolmässigt.

Gymnasievalet beskrivs som en mångfacetterad process av Skolverket. Det finns många valmöjligheter, och många faktorer som påverkar. Vad är avgörande för dig? Var gärna med och svara på vår fråga!

Marilyn Monroes mest privata brev ska säljas på auktion i december. Ett av breven skrevs av filmstjärnans andre make, basebollspelaren Joe DiMaggio, när Monroe i tv offentliggjort att hon ville skilja sig.

DiMaggios plågade brev avslöjar att han inte visste någonting om den stundande skilsmässan förrän han såg tv-framträdandet.

Brevet är ett av omkring 300 föremål som säljs på Julien's i Beverly Hills. Det ingår i en samling som brukar kallas för "Marilyn Monroes försvunna arkiv". Därifrån kommer även två andra brev som går under klubban på auktionen: ett kärleksbrev till skådespelerskan från hennes tredje make, dramatikern Arthur Miller och ett handskrivet svar från henne.

Fortfarande är det en tid kvar till årsskiftet. Vi vet inte heller om regeringens budget går igenom riksdagen. Men vi vet att vissa avgifter kommer att höjas.

Vingåkersborna kommer att få vidkännas en högre soptaxa. Det är egentligen ingenting att säga något om och höjningarna – även om de rent procentuellt kan resultera också i höjda ögonbryn – är inte särskilt stora i kronor räknat. Inget hushåll och ingen fastighetsägare kommer att ställas på bar backe till följd av dessa höjningar.

Redan när beslutet att införa den så kallade gröna påsen – källsorterat matavfall – togs, stod det klart att soptaxorna måste höjas. Hämtningen av soporna fördyras och den kostnaden slås ut på såväl egnahem som flerbostadshus.

Som alltid kommer det säkert bli en del som protesterar mot höjningarna. Men de är nödvändiga. Insikten är bred och allmän om att så mycket som möjligt av våra sopor måste tas om hand på bästa sätt och helst återanvändas. Vårt ansvar för miljön och därmed för livsbetingelserna för kommande generationer kräver det.

Det låter förstås lite högtravande och pompöst. Men på samma sätt som vi i ökad utsträckning försöker leva så miljövänligt som möjligt, är det helt nödvändigt att vi tar hand om och återanvänder så mycket som möjligt av det avfall som vi dagligen producerar.

Allt talar för att avfallshanteringen måste förfinas och byggas ut än mer i framtiden. Antalet återvinningsstationer bör bli fler för att fler lättare ska kunna utnyttja dem. Dessa stationer ska självklart hållas efter och tömmas regelbundet.

I områden med flerfamiljsfastigheter – i hyreshus eller i bostadsrättsföreningar – måste soprummen ge utrymme för återvinning av papper, plast, batterier, metall, glödlampor, vitt och färgat glas, matavfall och annat samt helst även textilier.

Att bygga upp och driva en klok och framåtsyftande avfallsverksamhet i kommunerna kostar självklart pengar. Det är väl använda pengar som framför allt ger en bättre miljö i framtiden, men som också skapar jobb.

Hushållens källsortering av matavfall är viktig. Det är stora mängder avfall som det handlar om. Men lika viktigt är det att alla restauranger och livsmedelsaffärer bidrar till insamling av matrester och livsmedel som inte längre kan säljas. I det senare fallet kan livsmedel, som fortfarande är tjänliga som föda, även skänkas till organisationer som hjälper hemlösa eller andra som av omständigheter tvingas leva under minimala omständigheter.

I många kommuner som infört källsortering av matavfall har ännu inte privata och offentliga kök engagerats i denna avfallshämtning. Så ska det naturligtvis inte vara. När hushållen måste sortera sitt matavfall ska självklart även alla restaurangkök och kök inom den offentliga sektorn också vara med. Och betala sin del av hämtnings- och hanteringskostnaderna.

Medan världen firade att det är 25 år sedan Berlinmuren föll passade några tunga borgerliga opinionsbildare på att konstatera att dagens murar inte är tillräckligt höga.

Under Berlinmurens 28 år dog 136 personer när de försökte fly till väst. De sista så sent som på våren innan muren föll. På samma sätt har dagens murar ett mänskligt, och betydligt högre, pris. Hittills i år har över 3 000 flyktingar drunknat i Medelhavet när de försökt ta sig till Europa.

På samma sätt som gränsövergången Checkpoint Charlie i Berlin kom att symbolisera den fysiska gränsen mellan frihet och förtryck, har den italienska ön Lampedusa, elva mil från Tunisiens kust, blivit symbolen för den mur vi i dag kallar Fästning Europa.

Det går inte att bortse från detta när Expressens politiske redaktör Anna Dahlberg och Svenska Dagbladets politiske redaktör Tove Lifvendahl häromdagen skrev artiklar om att volymerna i svensk migrationspolitik är för stora, kort sagt att flyktingarna är för många. Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson följde strax därefter upp detta med en text om att invandrarna kostar för mycket.

De tre politiska redaktörerna tar alla upp problem som bostadsbrist, regleringar och diskriminering på arbetsmarknaden, ojämn fördelning av flyktingar mellan kommuner och bristande statligt ansvar. Men också svårigheterna för nyanlända akademiker att använda sig av sin utbildning, även när det handlar om bristyrken inom exempelvis vården.

Det är verkliga problem som berör många. Men det är inte problem som handlar om volymer, utan om bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och likhetsnormer i det svenska samhället.

Ändå landar de borgerliga opinionsbildarna i slutsatsen att det är invandringen som måste begränsas, bland annat genom att riva upp delar av migrationsuppgörelsen mellan alliansen och Miljöpartiet.

Det går tvärtemot perspektiven som betonas i en ny bok, utgiven av tankesmedjan Fores, om hur främlingsfientliga partier bör bemötas. Även här talar man om att ta människors oro på allvar. Men, om man är intresserad av en liberal migrationspolitik, måste frågor som arbetslöshet, bostadsbrist och kriminalitet diskuteras som sakfrågor frikopplade från invandringen som sådan, konstaterar forskarna i boken.

Att koppla samman faktiska problem och känslor av utsatthet med invandringens omfattning kan bara få ett resultat: att den problembeskrivning som i dag företräds av Sverigedemokraterna blir den dominerande.

Men framförallt reducerar tanken på en volymfråga människors utsatthet till ett tekniskt problem, en administrativ olägenhet.

25-årsminnet av Berlinmurens fall har påmint oss om hur många i Sverige såg Berlinmuren som något självklart och evigt, trots de mänskliga konsekvenserna. Att verka för något annat beskrevs som orealistiskt och ansvarslöst. I talet om volymer upprepar sig historien.

Avgörande under arbetet tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna mot en gemensam skuggbudget var för vår egen – Vård för pengarnas – del de båda andras tillmötesgåenden för våra krav på vård- och personalsatsningar.

Konkret innebär 200 miljoner kronor till fler vårdplatser plus 150 miljoner kronor till personalsatsningar att tre partier snarast vill återställa de 100 vårdplatser som akut fattas sörmlänningarna. Vidare att samtliga vårdavdelningar i länet bemannas med en till undersköterska dagtid, en lönesatsning till alla sjuksköterskor plus ytterligare en till vidareutbildade samt satsningar på vidare- och fortbildning till alla personalgrupper.

Majoritetsledningen använder knappt halva den summan till personalsatsningar utan konkreta försök att rekrytera fler sjuksköterskor. Hur löftet om två helger av fem skall realiseras utan mer personal är obegripligt?

Våra sparförslag inom politik och administration har fått sämre gehör. Därför är särskilt viktigt att poängtera hur landstingsledningens aviserade besparingar, nedläggning av tre politiska nämnder exempelvis, nästan helt är kosmetiska. Genom namnbyten eller funktionella rockader. Regionförbundet ökar sina anslag till och med.

Att Vård för pengarna har lyckats övertyga två samarbetspartier om större fokus på vårdfrågor är ett viktigt steg. Fortfarande återstår att övertyga övriga om nödvändigheten att steg för steg avveckla landstingets skyddade verkstäder inom politik och administration. För att frigöra resurser till kärnverksamheter - särskilt sjukvård – men också för att de indirekt stjäl tid, kvalitet och pengar från vården.

Tillståndet för länets tre sjukhus är, på delvis olika sätt, kritisk. Om inte konkreta åtgärder snabbt vidtas blir nästa steg kanske det vi nyss såg prov på i Östnytt? Dansvideo från Visby sjukhus i hopp om nyrekrytering från Östergötland och Sörmland.

Efter decennier av ensidiga besparingar på vård och parallellt svällande kostnader för politik och administration kanske det är för mycket begärt att landstingsledningen byter fot lika snabbt som Vård för pengarna önskar och som verkligheten kräver. Man måste lära sig att krypa innan man försöker gå.

Jonas Lindeberg

Ordförande

Lorena Ramos, Anders Mansten, Madelene Forsberg, Jan Norberg, Fatima Jaber, Carl-Gustaf Wennerholm, Thomas Borin, Jan Callh, ledamöter och ersättare i Sörmlands landstingsfullmäktige för Vård för pengarna

Frågan är – vill vi ha ett hus vid Stortorget i Katrineholm?

Vi vill väl alla ha ett centrum och en torgmiljö som sjuder av liv och rörelse; med många olika aktiviteter, väl utvecklad service och som känns tryggt och säkert att röra sig i. Kort sagt: Ett levande centrum.

En omistlig del av ett levande centrum utgörs av de kommersiella verksamheterna; butiker, restauranger, kaféer, banker och annan serviceverksamhet.

Det är viktigt att ha med den aspekten i diskussionen om torghusets vara eller inte vara. Ibland känns det som om den har kommit bort i sammanhanget.

Vårt externa centrum Lövåsen har under de senaste 20 åren vuxit med raketfart och starkt bidragit till att Katrineholm utvecklats till att bli det naturliga handelscentrat för hela västra Sörmland.

Samtidigt härmed har väldigt lite hänt med den fysiska utvecklingen av Katrineholms centrum sedan Göran Perssons dagar. Eftersom det för en kommuns utveckling i stort är ytterst väsentligt att skapa en balans mellan stadscentrum och externcentrum kan vi beklaga det.

För framtiden är det väsentligt att vi får en parallell utveckling av båda handelsplatserna. För att bevara den så viktiga balansen är det nu dags att rusta upp centrum för att öka intresset hos olika aktörer för etablering där och därmed utveckla servicen för kunderna.

Därför är det en bra idé att bygga ett nytt hus vid torget. Det krymper torgytorna och ger torgrummet en intimitet det i dag saknar utan att påverka möjligheterna för Katrineholms-veckan och andra större arrangemang. Det ökar serviceutbudet i hjärtat av centrum. Rätt utnyttjat ökar det attraktiviteten i de centrala delarna totalt sett.

Dock är det inte tillräckligt. Det är väl så viktigt att se över tillgängligheten till centrum, alldeles oavsett på vilket sätt man väljer att ta sig dit. Nuvarande enkelriktningar och andra begränsningar måste ovillkorligen bort. Tillgängligheten måste öka för alla, inte begränsas. Det finns formuleringar i den översiktsplan som snart ska antas av kommunfullmäktige vad avser trafikplaneringen som är starkt oroande för centrums alla företag och deras kunder. Det blir en uppgift för alla vänner av ett levande centrum att verka för att dessa idéer inte kommer att förverkligas.

Lyckas vi inte med detta, så hjälper det inte med ett attraktivt hus vid torget. Inte ens om det är av guld.

Hans G Winberg

Ordförande Katrineholms handel - i samarbete med Svensk handel

Svar på debattartikel "Vet Göran vad han talar om" av Kjell Clasborn, ordförande för FUB Katrineholm, Flen och Vingåker samt vice ordförande för FUB Södermanland, angående habiliteringsersättningen, publicerad 10 november.

Höjningen av habiliteringsersättningen är ett vallöfte från oss socialdemokrater. Den politiska majoriteten socialdemokrater och moderater har i sitt budgetförslag för 2015 avsatt en miljon kronor för en ökning av habiliteringsersättningen från 6 till 10 kronor i timmen.  Det är möjligt att jag har sagt att höjningen ska bli 3 till 4 kronor. Med den ökning som vi föreslagit hamnar ersättningen på 10 kronor. Budgeten beslutas i kommunfullmäktige den 17 november.

Göran Dahlström (S)

Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm

Fjolårets titelmöte med Jon Jones slutade med en knapp förlust.

Sedan femrondaren i kanadensiska Toronto har Alexander "The Mauler" Gustafsson i princip bara haft två tankar i huvudet:

Han vill ha revansch.

Han vill att matchen ska äga rum i Sverige.

Efter segern mot Jimi Manuwa i London fick har klartecken för ett returmöte med Jones i Las Vegas - men tvingades kort därefter tacka nej på grund av en ömmande menisk.

Med matchen mot Anthony "Rumble" Johnson, den 24 januari på Tele2 Arena, inleder Gustafsson på nytt jakten på mästarbältet i lätt tungvikt.

"Det är här min väg mot toppen börjar. Hoppas att fler än 30 000 åskådare kommer till matchen för att se mig vinna", säger han i ett pressmeddelande.

"Flera förhandlingar"

Enligt managern Tomas Ghassemi har svenskens team arbetat med matchen i månader.

Ett möte som kan komma att skrivas in UFC:s historia.

Med en kapacitet på mellan 30 000-40 000 åskådare på Tele2 Arena kan galan bli den största i Europa, och den nästa största för UFC efter att Toronto-galan i Rogers Centre - då Georges St Pierre besegrade Jake Shields - lockade över 55 000.

Det är redan klart att galan förutom Gustafssons match bjuder på ett riktigt namnkunnigt möte mellan Dan Henderson och Gegard Mousasi.

Avgörande möte

För amerikanen Anthony Johnson spelar det mindre roll var matchen utspelar sig.

"Den här matchen är på hans hemmaplan, men jag är redo att åka över till Sverige för att visa att jag ska vara den som får slåss om mästarbältet nästa gång", säger han.

Mötet på Tele2 Arena är avgörande för vem som får göra upp om mästartiteln i lätt tungvikt.

Om Alexander Gustafsson får revansch mot Jon Jones avgörs den 3 januari då amerikanen försvarar sitt bälte mot Daniel Cormier vid en gala i Las Vegas.

Växlingsföretaget Tavex har misskött sin bokföring, anser Ekobrottsmyndigheten som nu väckt åtal mot en företrädare för företaget. Åtalet avser grovt bokföringsbrott eftersom det saknas underlag för inköp av guld och valuta för 386 miljoner kronor. I åtalet finns också ett yrkande på företagsbot på 3 miljoner kronor.

"Brottet bör bedömas som grovt med hänsyn till att rör sig om så stora belopp samt att det har skett systematiskt", skriver chefsåklagare Thomas Langrot vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm i ett pressmeddelande.